Sorrento

Äntligen har jag lite egentid. Barnen har varit lediga från skolan både igår och idag. Dessa två extra lovdagar har ägnats åt lek med kompisar, lovläxor, fotboll och en liten tur till Modena. Jag har också jobbat hårt med att tvätta och sortera kläder. Ikväll kom jag och min kompis C iväg på ett steppass i Formigine. Egentligen har våra kort gått ut, varar max ett år! men vi fick dispens. Det var jättehärligt att få ge sig hän i ett svettigt steppass. Vi fick mersmak!

Här kommer sista delen av resedagboken, delen om Sorrento och Amalfikusten.
Efter den traumatiska upplevelsen av Neapel var det underbart att komma ut på halvön Sorrento och åka längs med den vackra Amalfikusten.




Vi hade bokat hotell i byn Sorrento för att ha både nära till Pompeji, Vesuvius och småbyarna längs med Amalfikusten. Tyvärr var det en stort vägarbete med en stor tunnel som gjorde att vägen till Sorrento tog mycket längre tid att åka än vi hade räknat med. I och med det var det en bilresa på en timme tillbaka till Pompeji och Vesuvius den dagen vi var där.
Både Pompeji och Vesuvius var verkligen roligt att se/uppleva. Pompeji var så mycket mer levande än vad jag hade trott. Ruinerna var högre/större, gatorna var långa och välbevarade och byn var så stor. Fantastiskt. Killarna var också mycket imponerade.
Dock tyckte de att Vesuvius var det bästa under resan. Vesuvius som vi såg hela tiden under tiden vi gick runt på Pompeji. Det syns också på några av bilderna från Pompeji. Det var häftigt att bestiga och se Vesuvius! Vi fick köra långt upp på berget, vi vandrade en bra bit på ett alldeles kallt berg, vi såg ner i kratern och vi såg rök av att det var varmt. Häftigt!















Sista dagen ägnade vi åt att gå runt i Sorrentos mysiga stadskärna, åka längs med kusten och besöka en liten by alldeles nere vid vattnet, Positano. Sorrento har fantastiskt mysiga små gränder med ett stort utbud av varor och trevliga små restauranger. Framförallt i gamla stan där vi bodde. Dock är det långt ned till havet då hela staden ligger högt uppe på klipporna. Därför bestämde vi oss för att åka till Positano som är en liten dyr badort som ligger lite längre ut på halvön.
Byn är liten och ligger i en brant sluttning så man kan bara köra ned en bit för att sedan promenera den sista biten. Byn är väldigt pittoresk. Även här finns många mysiga affärer och restauranger men precis som i Sorrento kändes det inte alldeles turistifierat. Väl ner vid stranden fick vi äntligen användning av våra badkläder. Vädret var så bra så att vi stannade på stranden nästan tre timmar och barnen badade nästan hela tiden! Underbart!







Amalfikusten är kända för sina citrusodlingar. Jag måste bara visa några bilder på vår parkering under dagarna i Sorrento. Det vimlade av träd med citrusfrukter.



På lördagen var det så dags att åka hela vägen hem igen. Allt som allt var det ungefär 6 timmar hem. Men för att göra resan lite trevligare gjorde vi ett 2 timmars stopp i vackra staden Orvieto. Orvieto ligger i Umbrien, nära Toscana. Orvieto ligger på en 300 meters hög klipplatå och är känd för sin praktfulla Duomo. Vi beundrade den vackra utsikten ut över ett höstfärgat Umbrien, doumen och vi stannade även i en trevlig park med en uppskattad lekplats.



Resan har varit härlig och intressant på många sätt. Vi har alla många trevliga minnen med oss hem. Mattias tyckte det roligaste på resan var att åka buss och tunnelbana i Rom och titta på alla lösspringande hundar på Pompeji. Han ville att vi skulle fota alla hundarn. Många bilder blev det. Om ni vill så kan ni få en kavalkad av dem en annan gång...